Idag hittade jag den perfekta...
... bokhyllan!
Vi har varit på jakt ganska länge efter en sjysst bokhylla. Idag åkte vi till Bromma Blocks. Då gick vi till Nordik. Konstigt nog har jag aldrig satt min fot i deras butik innan.
Där står den! Bokhyllan med stort B!
Foto från Nordik. Hittade inget annat foto, men den ser ungefär ut så här, finns i olika utföranden.
Precis den där slitna industrikänslan vi vill åt! Vi blir helt uppspelta, och går och ber om hjälp.
Då visar det sig, att de inte är till salu, det är deras butiksinredning!!!
Vad är chansen?? Blir så ledsen. Så nu har jag suttigt och googlat efter denna hyllan i en hel kväll, suck!
Än har jag inte haft nån tur, men har mailat företaget som inredde åt Nordik, hoppas på ett svar bara...
Kan varmt rekommendera Bromma Blocks! Vilket superfräscht köpcentrum! Bra utbud, både på kläder, inredning och delikatesser!
Jocke och jag är helt slutkörda. Nästan hela tiden.
Våra döttrar är lite åt det galnare hållet för tillfället.
Bea-Li kör ju sitt race, med total ignorans när vi säger något. Hon gör miner bakom ens rygg och är allmänt uppstudsig.
Noelle. Ja, vart ska jag börja. Hon slåss mest. Oprovocerat nyper hon, river hon, sparkar, drar i håret eller ännu värre bits!
Den förklädda lilla terroristen är nästintill ohanterbar i vissa situationer. Självklart triggar de igång varandra också!
Värst av allt är att ingen av dem LYSSNAR.
Vi gör vårt bästa för att visa vilka som bestämmer här hemma,- men ibland börjar t.o.m jag att undra.
Den här helgen har varit en helg fylld med skrik, bråk, gråt och tjat. (Inte hela tiden såklart, men ni vet vad jag menar.)
Vad som är så otroligt skönt är, att när jag känner att det bara inte går längre, då står han där, min man och bara är som lugnet själv. Då kan jag gå ifrån. Andas. Reflektera. Eller inte inte tänka alls.
Så kan jag komma tillbaka, starkare, tuffare, men framförallt, - gladare och med en något högre toleransnivå än innan.
Det är min räddning.
Det, och vetskapen om att tjejerna snart lugnat ner sig, kramar om varandra sätter sig mellan oss i soffan och myser som om vi inte gjort annat. Jocke och jag tittar på varandra och tänker,
-Äsch, det finns de som har det värre.
Tills nästa gång...
To be continued...
♥
Vi har varit på jakt ganska länge efter en sjysst bokhylla. Idag åkte vi till Bromma Blocks. Då gick vi till Nordik. Konstigt nog har jag aldrig satt min fot i deras butik innan.
Där står den! Bokhyllan med stort B!
Foto från Nordik. Hittade inget annat foto, men den ser ungefär ut så här, finns i olika utföranden.
Precis den där slitna industrikänslan vi vill åt! Vi blir helt uppspelta, och går och ber om hjälp.
Då visar det sig, att de inte är till salu, det är deras butiksinredning!!!
Vad är chansen?? Blir så ledsen. Så nu har jag suttigt och googlat efter denna hyllan i en hel kväll, suck!
Än har jag inte haft nån tur, men har mailat företaget som inredde åt Nordik, hoppas på ett svar bara...
Kan varmt rekommendera Bromma Blocks! Vilket superfräscht köpcentrum! Bra utbud, både på kläder, inredning och delikatesser!
Jocke och jag är helt slutkörda. Nästan hela tiden.
Våra döttrar är lite åt det galnare hållet för tillfället.
Bea-Li kör ju sitt race, med total ignorans när vi säger något. Hon gör miner bakom ens rygg och är allmänt uppstudsig.
Noelle. Ja, vart ska jag börja. Hon slåss mest. Oprovocerat nyper hon, river hon, sparkar, drar i håret eller ännu värre bits!
Den förklädda lilla terroristen är nästintill ohanterbar i vissa situationer. Självklart triggar de igång varandra också!
Värst av allt är att ingen av dem LYSSNAR.
Vi gör vårt bästa för att visa vilka som bestämmer här hemma,- men ibland börjar t.o.m jag att undra.
Den här helgen har varit en helg fylld med skrik, bråk, gråt och tjat. (Inte hela tiden såklart, men ni vet vad jag menar.)
Vad som är så otroligt skönt är, att när jag känner att det bara inte går längre, då står han där, min man och bara är som lugnet själv. Då kan jag gå ifrån. Andas. Reflektera. Eller inte inte tänka alls.
Så kan jag komma tillbaka, starkare, tuffare, men framförallt, - gladare och med en något högre toleransnivå än innan.
Det är min räddning.
Det, och vetskapen om att tjejerna snart lugnat ner sig, kramar om varandra sätter sig mellan oss i soffan och myser som om vi inte gjort annat. Jocke och jag tittar på varandra och tänker,
-Äsch, det finns de som har det värre.
Tills nästa gång...
To be continued...
♥