Bertan..
Min fina Roberto.
Jag är så stolt över honom. Han är fantastisk på så många sätt.
En av mina äldsta vänner, som jag aldrig tappat kontakten med under snart 20 år.
Alla galna upptåg han dragit med mig på, ni skulle bara veta!!
Långa samtal om livet.
Så driven.
Lever i en drömvärld, precis som jag!
Älskar lyx och flärd.
Kallar mig Maggan.
För mig är han Bertan.
När vi ses kan vi bli som vi var när vi var unga (eller yngre, men det känns så längesen...). Det är som att tiden stått still. Vi pratar fortfarande om våra drömmar vi vill uppnå. Allt roligt vi vill göra. Det är så fantastiskt att känna så! Drömmar slutar inte att existera bara för att man blir äldre. Ibland behöver jag bli påmind om det!
Tack Bertan, för att du är så fantastisk.
En fantastisk konstnär (JA, din dröm är verklighet!!!), men framförallt en fantastisk vän!
En del av Robertos verk.
Det var många som ville fota Robertos installation och "the mosquito-choir".
Man bjöds på vin från denna skapelse:
Det serverades kroppstempererat...
Utanför fönstret.
Det var flera spännande konstnärer som ställde ut på Supermarket. Min favorit efter Roberto är fotografen Anna Linderstam:
Någonting med bilden som verkligen talar till mig.
Jag fotade som en galning, så jag kanske slänger in några fler bilder senare!
Nu ska vi till Bakery and Spice och köpa lite gott bröd till helgen!
Kram på er!
skriven
Maggan!
Här sitter jag på Alison Jacques gallery och känner mig smått uttråkad och liten livs kris (blir 35 i år)....så googlar jag mitt namn för att se vart jag har kommit till i livet. Till min glada förvåning har jag hamnat på small and beautiful blogg. Vilka fina kort från supermarket, tack för att du kom och gav mig stöd. Jag vill också tacka för din hjälp med material för min ång bastu och din vackra text på bloggen. Jag känner det samma. Det är ju underbart att veta att vi är fortfarande nära vänner trots lång distans och ändrade livs vanor. Att kunna prata med dig och bli påmind om vem man är hjälper mig när livet känns trögt eller alldeles för stressigt. Att bli påmind att vi fortfarande drömmer är viktigt för själen! Det känns också kul att jag börjar få en pendlande relation till Stockholm så att vi kan träffas oftare.
Älskar dig.
Kramar
Roberto