small and beautiful

Först när man kommer in är man ganska stursk och förväntansfull på vad som komma skall.
Man har kraft och energi och lite jävlar anamma.
Men så händer något.
Luften börjar ta slut, man blir lätt illamående och orken finns inte där.
Helt plötsligt vill man strunta i hela grejen. Ta en paus. Bara gå därifrån.
Men det går inte. Man måste bara bita ihop och fortsätta.
Men den där paniken som sköljer över en, att känna att man inte har full kontroll. Kroppen lyder inte och huvudet börjar sätta käppar i hjulet för en. Det fick mig att helt plötsligt känna mig som att jag låg i en förlossningssal och bara ville därifrån. Villle inte känna smärta.

Till råga på allt, när jag väl stapplar mig ut från salen, känns det fysiskt som att jag gått igenom en förlossning. Kroppen darrar, svetten rinner, jag är högröd i hela ansiktet. (inte fräscht rosig som vissa av de andra übermänniskorna som lätt som en plätt tar sig igenom dessa pass, som för mig är ren och skär förnedring, jag lovar att de skrattar bakom min rygg också, och undrar vad i helskotta jag gör där! Ja, jag är bitter.)
Min kropp känns tung och gammal. Kan inte gå ordentligt för jag har sån träningsvärk sen i torsdags, så det ser ut som jag har bajsat på mig. Ni förstår vad jag menar med total förnedring?



Väl inne i omklädningsrummet stapplar jag fram till min plats och sätter mig på bänken, klafs låter det. Den unga tjejen bredvid ler lite och fortsätter hurtigt smörja in sig. Ja, under tiden jag har släpat mig in i omklädningsrummet har hon redan duschat, fönat håret och är på väg ut för att möta dagen. Jag vet inte ens hur jag ska krångla mig ur mina dyngsura kläder och därefter duscha och komma hem?
Precis den där känslan minns jag från mina förlossningar, hur jag bara inte kan fatta att jag ska lyckas få ut den där bebisen som gör att man har så ont, så ont. Men på nå't sätt går det, man lyckas med det omöjliga.
Jäklar vad nöjd man blir efteråt.
Jag ler tillbaka till übersnärtan och tänker,  - att kan jag föda barn utan smärtlindring så ska jag nog lyckas ta mig igenom de här bikrampassen också, på nå't sätt.

Men jäklar vad det är tufft!